Syftet med detta arbete var att undersöka Elevers uppfattning om grupparbete i matematik. Vikten av att prova olika arbetssätt och arbetsformer kan man läsa i Lpo94. Undersökningen genomfördes under sju veckor i en årkurs 9 med 24 elever. Eleverna har jobbat i grupper om fyra stycken två gånger i veckan. De har använt sig av sina egna matematikböcker.

Denna studie syftar till att undersöka några Elevers uppfattning om olika matematiklektioner och elevernas matematiska lärande i samband med dessa lektioner. Som underliggande syfte användes och utvärderades emoticonskalor av eleverna i deras utvärdering av lektionerna och deras lärande. Studien har ett fenomenografiskt teoretiskt ramverk med fokus på elevernas olika uppfattningar. För att få svar på de ställda forskningsfrågorna iscensattes och observerades fyra olika matematiklektioner, kvalitativa intervjuer med tolv elever genomfördes samt användandet av utvärderingsverktyget. Resultatet visar att elevernas uppfattning om vad det innebär att ?räkna matematik? och deras behov kopplat till lärande, påverkar deras upplevelse av undervisningen.

I följande undersökning har vi fenomenografiskt försökt att undersöka Elevers uppfattning om bedömning i matematik. Vårt syfte har varit att ta reda på om lärarkontexten har en betydelse för hur elever bedömer sina kunskaper i matematik. Vi kom i undersökningen fram till att elever ofta formas till en inlärnings- eller prestationsorienterad uppfattning av bedömning. Den blir då styrande för vilka kriterier eleverna använder för att bedöma sina egna kunskaper men också hur de uppfattar lärarens bedömning. Läraren spelar en stor roll för vilken orientering eleverna konstruerar, men för att ge eleverna en inlärningsorienterad syn med läroprocessen i fokus räcker det inte enbart med en undervisning som är formativt inriktad.

Mitt examensarbete handlar om hur en person kan komma att ändra sin uppfattning om någonting. Vi ändrar ofta vårt sätt att se på någonting i vår omvärld på ett annat sätt än tidigare. Jag minns själv när jag gick i grundskolan och ändrade min uppfattning om matematikens tallinje. Innan hade jag haft en tanke om att matematik var svårt att förstå och att jag aldrig skulle kunna räkna till 100. Min uppfattning ändrades när jag upptäckte hur tallinjen är uppbyggd och att den är enkel när du väl kan den.

Syftet med denna studie var att undersöka skolår 4 elevers förståelse av likhetstecknet. Vi ville även studera hur symbolen presenteras i elevernas läroböcker och mot bakgrund av tidigare forskning diskutera hur detta kan påverka deras förståelse av begreppet. I studien använde vi oss av tre insamlingsmetoder: en kvantitativ undersökning, kvalitativa intervjuer och en textanalys av läroböcker för skolår 3 och 4. Vår undersökning visar att även om eleverna uppvisar bra förståelse av likhetstecknet när de löser uppgifter av strukturell typ, har de svårigheter med att muntligt beskriva likhetstecknets funktion. Textanalysen synliggör att andelen utsagor av operationell typ som framhävs i läroböckerna för åk 3 minskar betydligt i läroböckerna för åk 4.

Syftet med detta arbete är att studera hur Elevers uppfattning av variabelbegreppet utvecklas mellan årskurs 7 till 9. Internationella tester visar att svenska elever i årskurs 8 har svårt för det matematiska begreppet variabler samtidigt som skolverket har konstaterat att variabelbegreppet är viktigt för förståelsen av matematiken på gymnasienivå. Inom forskningsprojektet Concepts in Secondary Mathematics gjorde forskaren D. E. Küchemann på 1980-talet en klassificering av Elevers uppfattning av variabelbegreppet.

Syftet med vår uppsats var att undersöka lärares och Elevers uppfattning om skönlitterär läsning på två gymnasieskolor och ta del av det litterära utbudet i svenska A och B. De teoretiska utgångspunkterna är Molloys didaktiska frågor, den ämnesdidaktiska triangeln ochtidigare forskning och studier. Undersökningsmaterialet bestod av elevenkäter och fyralärarintervjuer. Resultatet visar att det fanns skillnader i lärares och Elevers uppfattning omskönlitterär läsning och utbud. Vår övergripande slutsats blev att den skönlitterära läsningenpå de två gymnasieskolorna inte fullt ut var ett fungerande moment i svenskundervisningen..

Efter vår första verksamhetsförlagda utbildning tog vi fasta på uttrycket att eleverna ska tillsammans med andra (Lpf 94) ska utveckla sin förmåga att ta initiativ, ansvar och kunna lösa problem. Syftet med vår studie var att undersöka vilka fördelar och nackdelar som ett styrt respektive mindre styrt grupparbetssätt har med avseende på Elevers uppfattning om delaktighet och lärande. Efter varje grupparbetssätt så genomfördes en intervju med en grupprepresentant för varje grupp. Intervjusvaren visade att elevernas uppfattning är att de lärt sig mest i det mindre styrda gerupparbetssättet. Där kände eleverna att de också varit mest delaktiga..

Men denna rapport tar jag upp elevers och lärares uppfattning om grammatikundervisningens innehåll och betydelse. 53 elever har deltagit i en enkätundersökning och sju lärare har intervjuats om deras uppfattning. Undersökningen har genomförts på tre skolor i en glesbygdskommun. Det är elever i år fem och sex som har deltagit och de lärare som undervisar i dessa klasser. På två av skolorna arbetar man med femsexor tillsammans, i så kallade åldersblandade klasser.

Jag är en lärarstudent som har valt att undersöka andraspråkElevers uppfattning om studiehandledning i matematikundervisning. Syftet med mitt arbete är att få en tydlig bild av vilken uppfattning andraspråkelever har, i detta fall arabisktalande, till matematikundervisningen när det undervisas på två språk. Jag vill även undersöka modersmålslärares roll under matematiklektioner.Min undersökning har visat att de flesta elever har en positiv uppfattning för studiehandledning. De anser att det är bra sätt att undervisas på och att modersmålslärarens roll är viktig och användbar..

Syftet med denna studie är att utifrån en kvalitativ forskningsmetod med hjälp av observationer och semistrukturerade intervjuer undersöka sex olika lärares uppfattning om nyanlända elevers förkunskaper så att läraren kan främja nyanlända elevers skolutveckling. Hur förhåller sig lärarna till de nyanlända elevernas förkunskaper i sin undervisning och i sitt resonemang? Vårt resultat visar att det inte är självklart att alla lärare arbetar för att ta tillvara på de nyanlända elevernas förkunskaper i sin verksamhet. Det framkommer däremot att det är viktigt att ha samverkan med modersmålslärarna för att kartlägga nyanlända elevers förkunskaper. Det finns en hel del i lärarnas förhållningssätt som kan påverka hur de nyanlända elevernas förkunskaper integreras i undervisningen.

Syftet med studien är att få inblick i hur elever i årskurs fem upplever matematikläxorna och om det finns faktorer som påverkar inställningen positivt. Det empiriska underlaget består av en flerfaldig undersökningsmetod vilket innebär både en kvantitativ och en kvalitativ metod för att skaffa dataunderlag. Det kvantitativa underlaget består av en enkätundersökning som 47 elever besvarat och ett kvalitativt underlag bestående av 11 intervjuer med utvalda elever. Resultatet visar att matematikläxan uppfattas positivt av övervägande del. Slutsatser är att matematikläxan verkar vara ett flitigt använt arbetsätt i matematikundervisningen men den behöver individanpassas i större utsträckning, framför allt för elever med negativ inställning..

I denna undersökning prövas hypotesen att praktiska övningar bidrar till att elever blir bättre på att lösa mer omfattande matematiska uppgifter och att dessa övningar även bidrar till att förbättra Elevers uppfattning om matematik. Undersökningen genomfördes i grundskolans år sex med hjälp av en serie praktiska övningstillfällen. Vid de praktiska övningstillfällena fick eleverna möjlighet att använda sina matematikkunskaper för att lösa matematiska problem praktiskt, istället för att enbart räkna i matematikboken, och med hjälp av detta få en förklaring på vad matematiken faktiskt kan användas till. För att undersöka om eleverna blivit bättre på att lösa mer omfattande matematiska uppgifter efter de praktiska övningstillfällena användes ett kunskapsprov och för att undersöka deras uppfattning om matematiken användes en enkätundersökning. Resultatet av undersökningen pekar på att vissa signifikanta skillnader uppkommit i elevernas kunskaper att lösa matematiska uppgifter då de praktiska övningstillfällena genomförts.

Kunskapsbedömning ? elevers inställning till och uppfattning om bedömning är en kvantitativstudie genomförd mot en teoretisk bakgrund där den formativa bedömningen står i centrum.Studiens syfte är att erhålla kunskap om elevers inställning till och uppfattning ombedömning. Problempreciseringen lyder:Vilken inställning har eleverna till bedömning?Hur uppfattar eleverna bedömning?Hur uppfattar eleverna skriftliga omdömen?Undersökningen genomfördes med hjälp av en enkät. Resultatet visar att eleverna i denundersökta sjunde klassen uppfattade prov, egna texter, läxförhör, muntliga förhör, muntligaredovisningar samt hur aktiv eleven är på lektion tillika hur den uppför sig som bedömning.Deras inställning till bedömning varierade från glädje till prestationsångest.

I denna uppsats har jag valt att undersöka fem elevers syn/uppfattning av religionskunskapsundervisningen. Syftet med uppsatsen är att ta reda på dessa fem elevers syn/uppfattning av religionskunskapsämnet samt deras åsikter om de metoder (tillvägagångssätt) som deras lärare använder i undervisningen. Detta ligger i mitt intresse som blivande religionskunskapslärare. I undersökningen användes en kvalitativ forskningsmetod med djupintervjuer som grund. Resultatet av studien är att eleverna upplever religionskunskapsundervisningen som intressant, rolig samt lärorik.